Jag har känt mig ganska ensam om en grej jag verkligen ogillar.
Nämligen att köra bil!
Men efter att jag läste Project Mamas blogginlägg (klick) om samma ämne så måste jag ju ta upp det.
Mårran med Smulans bilar.
Mina goda vänner vet alla att jag hatar att köra bil, jag har alltid gjort det och jag kommer alltid att göra det.
Av rätt så samma orsaker faktiskt som Project Mama i sitt inlägg.
- Jag har inget behov av att köra bil. Vi har medvetet flyttat till ett ställe som ligger nära allmänna transportmedel, butiker, posten, dagis, bibba, simhall osv.
Skall jag någonstans längre bort i min hemkommun så tar jag cykeln.
- Jag har också svårt av uppskatta avstånd (jag har på allvar funderat om jag har något fel i ögonen här).
- Bilen känns obekväm
- Min man tycker om att köra. Skulle han sluta upp med det så skulle jag gärna sälja bort den (bilen, inte Mannen).
En punkt som fattades från bloggen jag länkade till är att jag är rädd för att orsaka en skada med bilen eller ännu värre, någons död. Jag skulle aldrig klara av att fortsätta leva lyckligt om t.ex. ett barn skulle springa under min bil när jag varit chaufför.
Som extra bonus av att hata körandet så får man hiskeligt mycket vardagsmotion när man går till alla ställen :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar