Saharasand och gult i fönstren

 Lillebror kom springande imorse kl.07.45 och berättade att han har något "gult i fönstret"!! Det väckte honom. Det gula visade sig vara solen :) 

Solens strålar hade väckt honom idag med att lysa genom små springor i spjälgardinen. Så härligt, det känns som om våren är snart här då solen har värmt oss hela dagen. Snön och isen smälter med fart.

Det är ganska spännande att sand från öken har blåst upp ändå upp till Finland i norr. Vi har på vår gård ganska mycket bruna sandfläckar från Sahara.

På bilden ser snön lite smutsig ut. 

Februari har sprungit förbi i ett nafs, på måndag har vi redan mars!

Det är en månad som Smulan väntat på, det är hennes födelsedagsmånad, tjohej!

Stökigt

 Du milde så det ser ut i era rum! Säger jag ibland, de stökar till det på några sekunder.

Smulans blåa rum,  nybäddat och städat. 

Samma dag på kvällen = fullt med tidningar överallt, Barbien, dockkläder, hopprep, pennor osv. Det är så att man knappt kan ta sig in för att ge en godnattkram.

Lillebrors rum rent och fint. På kvällen en riktig explosion med bilar och tågbana över hela golvet.

Jaa-a och så hittade Smulan ett foto av mitt rum när jag var ca 5-6 år skulle jag gissa.

Inte så rent och snyggt där heller precis :D 

Det måste ha varit lillebror som stökat till det...fniss...

Koronatestade

 Vi var nästan alla en sväng på coronatest, jag för säkerhets skull, Mannen för att han kände sig hängig och Smulan för att hon hade snuva i fredags. Lillebror hade inget fel så han lät bli att testa sig.

Saken är den att när vi var till Luosto så rörde sig där en person som hade corona. Vi var nästan hela Lapplands vistelsen på vår stuga, utomhus och en sväng till ametistgruvan (inga andra deltagare). Vi var dock till Luosto där Smulan provade åka slalom för första gången. Backen var tom så hon fick åka i lugn och ro och på cafét var vi en sväng för att hyra och returnera utrustningen.

I nyheterna stod det sedan några dagar senare att en (eller flera) med smittan hade rört sig i Luosto och på cafét precis den tiden vi var där. Det enda stället vi besökte där det fanns andra. Vi vuxna hade munskydd, men lite nojig blev jag! 

Så när Smulan fick snuva så testades vi och alla fick negativa resultat. Det var bara en vanlig snuva :) 

Det måste jag nog säga att antingen har de blivit mycket duktigare på att utföra coronatest eller så stuvar de inte pinnen så djupt in i näsan mera för att det tog inte alls sjukt. När jag testades med Smulan för första gången förra årets sommar så var det som om de petade ner en chili i näsan på en. Det sved och brände alldeles förfärlig och Smulan vrålade i panik. 

Hon var såklart orolig för testet men blev glatt överraskad då de inte tog alls sjukt!

Nu undrar jag hur sportlovet kommer att inverka på pandemin. Vi var nästan ensamma förra veckan i Lappland och ändå råkade vi vara på ett ställe där en med corona hade rört sig. Hur blir det när halva Finland är i rörelse och samlas på samma ställen?

Varma vantar

Nästa vecka är det sportlovsvecka här i södra Finland. Vi hade lite sportlov redan när vi var upp i norr och hälsade på barnens faster. 

Det har varit en bra vinter med snö och solsken. Några riktigt kalla dagar har det också varit, så kallt att man knappt kan andas (-24).

Det som fryser då alltid är fingrarna och ansiktet på barnen. Det hjälper med huva på mössan och en halsduk virad runt huvudet, men fingrarna har varit ett ständigt problem sedan Smulan var bebis. 

Jag hittade på en lösning veckan före vi åkte till Lappland. Mamma hade kvar fluffigt och varmt garn från halsdukar och mössor hon stickat åt oss. Det är den varmaste halsduk jag äger så jag tänkte att det säkert blir bra som vantar.

Snabbt stickade jag åt Smulan och Lillebror små vantar.

Dessa vantar har de haft under sina tekniska vinterhandskar och ingendera har sagt att de har haft kalla fingrar.

Jag stickade dem så små att de går säkert bara denna säsong. Nästa år får jag sticka nya om det blir lika kallt :)

Förlängt veckoslut i Lappland

 Barnens faster gifte sig med sin sambo i höstas och nu firade vi det tillsammans med de närmaste släktingarna. De bor i Rovaniemi så vi firade i norr.

Vi åkte på torsdag kväll till Rovaniemi med nattåget. Redan det var ett äventyr i sig, varken jag eller barnen har rest i så lång väg med tåg. Jag sov i en hytt med Smulan och i hytten bredvid sov Mannen och Lillebror. 

Från Rovaniemi körde vi till Pyhä Tunturi där vi hyrde två stugor. Vårt gäng med mummi och vaari i ena stugan och i stugan bredvid bodde faster med man och hans föräldrar, samt deras hund Routa. 

Vår stuga var verkligen fin, stor med bra sängar och bra uppsättning med kärl osv. Tulikettu hette stugan. Ute på gården hade vi en "laavu" där vi åt middag en kväll hela gänget. Hela måltiden tillreddes utomhus (lax och potatis). I förrådet fanns det snöskor, sparkkälken, cyklar osv. 

Jag bara måste åka på en tur med sparken för att det kan man inte göra i södra Finland. De är så snabba med att sanda vägarna.

Smulan fick sitta i kälken och Routa var med som draghjälp. Det gick med fart!

På lördag hade de ordnat program åt oss. Vi åkte upp till ametistgruvan och fick gräva efter ametister.

Smulan var säkert den bästa på att hitta ametister. Alla fick ta en hem som ryms i en stängd nypa.

På söndag fick Smulan 45 minuters privatlektion i slalombacken i Luosto.

Jag var nog lite spänd över hur det går, men hon har så bra motoriska färdigheter och är modig så det gick ju hur bra som helst. Sen var det ingen trängsel i backen heller så hon fick öva i lugn och ro. Hon var alldeles rosig om kinderna och överlycklig. 

Lillebror höll sig till pulkabacken och den var väldigt fin. Man kunde åka med donitsen (på bilden) tryggt i kurvorna så den gav efter när den tog i snövallarna. 

Påväg från Luosto till Rovaniemi stannade vi ännu en sväng hos julgubben i Santas village. Han var glad över besök och menade att han kommer ihåg både mig och Mannen då vi var små. 

Vi hann med ett snabbt besök hemma hos fastern före vi hoppade på nattåget tillbaka hem. 

På morgonen körde vi barnen direkt från tåget till dagis och förskola och vi jobbade på hemma. Bra gick det trots att vi haft mycket program. Kanske det t.om. var bättre att barnen for till dagis för att de skulle kanske ha blivit helt slöa hemma efter så mycket program. 

Ett väldigt roligt och händelserikt veckoslut :)

Sprattlande fisk

 Vår katt Diana älskar olika sorts leksaker. De allra bästa är käppar med krafs på (fjädrar, papper osv). Det är roligt att jaga dem och tugga sönder. En "katt-käpp" håller i ca en vecka, sedan är allt pynt försvunnet och käppen är i två bitar :D

Igår var jag en sväng till butiken och laddade upp med kattmat, då hittade Smulan en fisk som är usb-laddbar.

Diana var först rädd för den, sedan nyfiken och nu busar hon med den för fullt.

Vi skall se om jag lyckas ladda upp en video på det på bloggen.

Fisken är stilla, men kastar katten fisken så börjar fiskstjärten smälla upp och ner.

Hoppas att denna leksak håller lite bättre :)

Söndagsuppdatering

 Veckoslutet har känts extra långt denna gång (på ett bra sätt). Vilket är ganska sällsynt.

Det var säkert för att jag, Smulan och katten Diana var övernatt hos mina föräldrar. Barnen har varit där övernatt hur många gånger som helst, men jag har inte sovit hos dem på en evighet. Vi var för att mjuklanda med Diana. Så att hon skulle hinna bekanta sig med stället före hon blir och skötas där i 4 dagar. Diana undersökte alla skrymslen och vrån, hon hann knappt ens äta på hela kvällen. På natten sov hon med mig och Smulan lugnt och fint.

Både idag och igår var jag ute och gå med kompisar i flera timmar. Så skönt och korona säkert! Lite terapi och uppdatering samtidigt. 

Mannen håller på och bygger i vårt förråd och behöver halva förrådets utrymme till sitt projekt. Så han har kavlat upp ärmarna och städat i några dagar. Super bra tänkte jag! Jag älskar ordning och nu fick jag en helt egen hylla för bara mina grejer. Mina grejer består mest av trädgårdsprylar, krukor, stödkäppar, verktyg osv så nu har jag allt på ett ställe. Jag behöver inte gräva efter dem bland Mannens prylar (som ligger huller om buller utan ordning). Sen blir det så tokigt att när Mannen inte hittar sina grejer så lånar han mina (t.ex. hammare och måttband) och slarvar bort dem också! ARGH! :D

Mycket har jag donerat bort och det har farit i ett nafs (närmast Mannens grejer) :D

Annat som hänt denna vecka är att jag har ätit varje dag runebergstårta. Det blev ett nytt rekord för mig. 

Jag och min goda vän, som gick bort i december bakade dessa läckerheter tillsammans i flera års tid.

Så jag har som ett minne ätit en varje dag i en veckas tid <3

Gröna väggar

 Detta är min första blogguppdatering i februari.

Februari har hittills varit kall, vacker, solig och torr. Inomhusluftens fuktighet är under 20% och det märker jag i näsan. Torrt som bara den!

Förra veckan målade jag vår aula i nedre våningen. Det är ett rum som vi alla använder mycket, jag jobbar där, gästerna sover där, vi alla jumppar och hänger i ribbstolen, kattens träd är där. Ett rum med mycket liv. Alla väggar är vita och målades ca 15 år sedan så de är inte helt fräscha heller.

Nu fick jag äntligen energi och målade hela aulan....grön! 

Jag älskar grönt!

Jag har inte foto på hela aulan för att det är lite bökigt och stökigt där då vi målar fönsterbräderna och karmarna vita. Jag målade väggarna och Mannen de småpetiga karmarna :) Bra fördelning tycker jag!

Diana i sitt klösträd. Hon gillar det verkligen och brukar klättra upp längs med pelarna. 

Jag målade aulan grön ända till klösträdet och sedan fortsätter det i vitt till trapporna. Man ser bra kontrasten mellan den gröna och vita färgen då jag lämnade en vit kan högst upp och de vita listerna längs ner.

Diana är nog så snäll då hon bara klöser sitt träd och lite på köksmattan (den är en gammal jutematta så det är alldeles okej). Möblerna och gardinerna har hon lämnat helt i fred :)

Grönt är skönt!