Om bussar och magmuskler

Jag har hunnit med en hel del denna vecka. 

När man tänker på mängden snö och aktiviteter så har jag skottat med Smulan föräldrarnas gård några gånger och en dag satt jag fast med bussen i en snödriva. Den fick vi som tur loss med att skotta snö runt den och gubbarna i bussen skuffade loss den :)

Vilket väder i november alltså! Men så himla vackert!

Ljusslinga på balkongen.

Denna vecka var jag till en fyssare och kollade upp mina magmuskler. Efter förlossningen över två år sedan så hade jag ena massa problem. Knävärk, ryggvärk, svårt att hålla koll på urinblåsan och min mage var bara en degklump (detta är normalt). Det absolut värsta var rädslan över att inte kunna kontrollera blåsan och att jag skulle kissa i byxorna. Jag frågade om det hos rådgivningen och de menade att det brukar gå om. Men alltså ingen uppföljning eller råd. Så jag googlade och skaffade en jumppabok. Sedan jumppade jag varje dag medan Smulan sov sin dagssömn. Svett och tårar.

Efter 6 månader kände jag mig som normal igen. 

Nu långt senare fick jag veta av en kompis att det finns fyssaren som kan kolla upp att allt är som det skall efter förlossningen. Då bestämde jag mig för att visa upp min mage, för att se att musklerna har dragit i hop sig. Till min stora glädje så hade de gjort det :) Jag hade lyckats!

Fyssaren var blev dock lite upprörd över hur dåligt med info jag fått. Hon sade att med mina besvär så borde jag ha kommit till dem genast så att de kunde ha hjälpt mig. 

Så jag var både lättad och besviken. Lättad över att jag lyckats på egenhand fixa problemen och besviken på personalen på sjukhuset och rådgivningen för stödet som uteblev.