Personlighetsdrag

Jag funderar ibland på personlighetsdrag och egenskaper.

Hur jag ser mig själv, hur mina vänner ser mig, min familj, kolleger, grannar och halvbekanta.

Jag tror att alla har olika uppfattning, närmast mina egna har antagligen min familj. Dem man pratar mest med.

I skolan fick vi redan i högstadiet skriva på lapp hurdan klasskompisen är. Då kunde det stå på min lapp "pratsam" och "tystlåten". Beroende på vem i klassen man frågar. I arbetslivet har jag också genomgått "tester" på hurdan jag är. Men inga åtgärder har gjorts på basen av resultaten så jag vet inte riktigt varför vi har testats...

Det finns olika faktorer som inverkar på hurdan jag är. Är jag i en grupp med enbart finskspråkiga blir jag lite reserverad, på ett annat sätt än med en grupp finlandssvenskar. 

Jag har alltid tänkt mig som en ganska introvert person, jag trivs för mig själv. Jag behöver vara för mig själv lite nu och då så att jag får ladda mig.

 Ibland finns det ingen möjlighet att få egen tid, då slänger jag ut omvärlden och fokuserar på det jag gör.  T.ex. på jobbet, det kan vara full rulle i rummen bredvid mig och folk går i korridoren, men jag registrerar inte det på något sätt. 

Tyvärr märker jag inte heller alltid om du har ny frisyr eller klänning. Jag kände knappt till mina grannar fastän jag bodde på gamla adressen i 5 år. Visste inte riktigt vem som bodde var och vad de hette. Till mitt försvar var det ett husbolag med över 20 bostäder. Jag är dålig på small talk och inte så nyfiken på vad andra håller på med (förutom mina vänner, dem vill jag gärna vara uppdaterad med). Det kan kanske ge ett intryck på att jag är arrogant?

I skolan tog jag allt som sades som sanning, stod det i boken eller sa läraren något så var det rätt. Nu i frågesätter jag dagligen saker. Jag försöker göra det på ett "snällt" sätt för att det är ett ganska irriterande drag. T.ex. var har du läst det? Det känns ibland som många tror att de vet bättre än experter hur saker skall göras, de har läst om det på nätet och väljer att tro på det som passar dem bäst. T.ex. vaccinmotståndare. Argh!

Jag är känslig och blir lätt rörd, t.ex. av en vacker sång eller ett fint tal. Men jag blir sällan arg, onormalt sällan kan någon tycka. Blir jag arg kan jag bli rosenrasande så att jag inte får ett ljud ur mig men sedan när jag har gormat så lugnar jag snabbt ner mig också :)

Jag gillar ordning, alla saker har sin plats och jag är effektiv. Men jag är absolut inte perfektionist. Allt behöver inte vara gjort på bästa möjliga sätt. Min Man har drag av perfektionism och det kan bli lite jobbigt när vi fungerar på olika sätt. Som t.ex. när jag fixar ett rum så spacklar jag, tejpar, målar och städar fort efter mig. Han kan stå och spackla och slipa ett ställe hur länge som helst. Ett ställe som ingen ser och är irrelevant i mina ögon att få så fint slipat som möjligt. Då tycker jag att han slösar bort tid på strunt och han tycker att jag slarvar :D

Det är bra att vara lite olika. Skall vi hänga upp en tavla så är det bäst att låta honom göra det för då blir det så rakt det bara kan vara :)