Tummen

Det var inga problem att ge upp tutten/nappen för Smulan. Det var helt okej för henne att kasta bort den söndriga nappen.

 Problemet uppstod när hon började suga på tummen istället (klick). 

Efter att vi haft två-års tandläkarbesöket så försökte jag komma på ett bra sätt att "bli av med tummen". Tandläkaren sade nämligen att det är väldigt viktigt att hon slutar så snabbt som möjligt så att hon inte skadar tänderna.

Tutten/nappen använde hon bara på natten. Tummen suger hon på på dagen också. Om hon är trött, ängslig, rädd eller lessen. Vi provade på allt möjligt, men till sist köpte jag från butiken en bitter vätska (den heter Stop &Grow). Den smetade jag på hennes tumme. 

Vilken horribel kväll vi hade! 

Barnet kunde inte lugna ner sig, hon sprattlade som en fisk på land och svängde sig som en ostbåge. Hon klarade inte av att somna utan tummen. Till sist tvättade jag bort medlet. Det kändes som tortyr. 

Vi tog det lite lugnare i stället och smetade vätskan på tummen på dagen, men lämnade bort till natten. Det fungerade bra! I ett skede började Smulan själv be efter att få medlet på tummen när hon märkte att hon inte klarar av att låta bli tummen. Det irriterar henne också (överraskande!). 

På vårt lokala loppis råkade barnet hitta en giraff som någon har sytt.

Så himla vacker och kostade bara några euron!

Giraffen är enligt barnet Pippi Långstrumps häst. Fint så.

Denna blommiga häst har blivit lite av en kompensation till tummen. Nu har vi vätskan på hennes tumme på kvällen och hon klarar av att somna utan tummen (hurra!). Hon klappar om hästen i stället.

Det enda krångliga är att vätskans effekt blir sämre under natten och när hon sover så sätter hon fortfarande tummen i munnen och då smakar den inte illa mera. Man borde fara mitt i natten och smeta på mera Stop&Grow, men hellre sover jag.