Sängar och katter

Veckoslutet gick fort, så fort att jag måste jogga för att hinna med allt och var plaskvåt när jag kom hem.

Det var nämligen så att barnen var övernatt lö-sö hos mummi & vaari och vi skulle befinna oss hos dem kl.14 på söndag. Vi sov till kl.8.30 på söndag (väldigt onormalt), julstädade vessan och barnens rum. Efteråt var vi på långpromenad och det var då vi märkte att klockan var helt för mycket och vi måste springa hem. Huh, jag fick blåsor UNDER mina fötter av att springa i tunga vinterskor :)

Vi hann efter barnen i tid och åkte genast över till Hagalund för julbrunch. Maten var god men servicen alldeles för långsam. Allt tog en evighet. Till sist måste jag ta barnen och traska runt i Ainoa medan de andra väntade på sitt kaffe och räkningen.

Smulan blev himla glad när hon kom hem och märkte att jag hade julstädat hennes rum och dockskåpet. Hon har lekt med det sedan hon kom hem igår. Nu är det en liten paus i leken för att hon har dagis ännu i 4 dagar före jullovet. 

En överraskning väntade också Lillebror. Jag hade tagit bort spjälen från ena sidan av spjälsängen och nu kan han komma in ut ur sängen själv. Vilken glädje! 

Sängen är så skön att ligga i när man kan välja själv sina tupplurar!

Jag var lite orolig över att nu när han har möjligheten så springer han av och an i sängen. Men jag var orolig i onödan. Vid läggdags steg han upp kanske 5 gånger för att tända lampan, dricka vatten och släcka/tända lampan igen. Sen var det bra och han sov hela natten. Jag låg i gästsängen i aulan bredvid för att vara nära ifall han stiger upp mitt i natten. Men det skulle inte ha behövts. 

En annan orsak varför jag också ville sova i nedrevåningen är för att bastun ligger där. Inte för att jag tycker om att sova bredvid bastun, utan för att Mårran var dålig och slog läger i bastun.

När vi kom hem från Hagalund så märkte vi att katten hade spytt överallt och han var i risigt skick. Han hade inte ens orkat tvätta kräkset bort från mungipan. Han hälsade på oss och sedan gick han och la sig under bastulaven och ville inte mera röra på sig. Jag blev orolig och hämtade ner vatten och mat åt honom, men det intresserade honom inte.

I natt hörde jag till min glädje att han åt i bastun och imorse kom han och hälsa på som vanligt och spann som en traktor. Huh!