Rehndahl

Igår fick vi hem katten Mårran i hans vita träurna.

Det tog ganska hårt på Smulan. Hon sa det inte direkt, men när jag sade att jag skulle hämta hem honom så blev hon jätte ledsen över att byxorna sitter så dåligt. 

Jag märkte kopplingen i humöret och frågade om hon saknar Mårran extra mycket nu när han kom hem i urnan. Jo, det gjorde hon. Hon försökte krama urnan, men det kändes ju inte samma som med en riktig katt.

Då kom jag på att vi skulle kunna gå och smeka djur med päls. Sådana hittar man på Rehndahl i Kyrkslätt. Det var en bra idé, vi trivdes där i 2 timmar (stället är inte stort).

Smulan borstar en falabella häst. Extra roligt när den är så liten och känns inte alls skrämmande.

Lillebror tog en tur med käpphästen runt en hinderbana. Han tittade modell av de större barnen och red så fort han kunde. På Rehndahl finns förutom djur också lekplatser.

De som kändes mest som Mårran var kaninerna.

Vi pajade dem allihop och var en lång stund i deras inhängnad. 

När vi kom hem så kändes allt bra igen och som pricken på i:et fick Smulan tumistid med föräldrarna. Vi tittade på en Onneli & Anneli film och åt popcorn.