En lååååång promenad

Igår var vi hela kvällen hos kompisar på Drumsö. 

Det är ett väldigt vackert ställe, men jösses vad det kan blåsa kallt! När vi stod och huttrade i lekparken vid stranden kom en dam dit, klädde av sig ytterkläderna, tills hon stod i bara simdräkt och vintermössa. Sedan gick hon långsamt i vattnet, simmade runt ett tag och torkade sig i handduken utan att skynda sig. Klädde på sig och gick sin väg. 

Ögonen höll på att trilla ur oss! Hur klarade hon av det? Och med sådan lugn!

Huh!

Idag åkte barnen över till mummi & vaari för att leka lite med dem. Undertiden gick vi med Mannen från Björnkärr till Pirttimäki (vid Noux). Det vara 6,5 km ena vägen så vi räknade med 13 km promenad. Heh, vi räknade inte med att gå lite fel och så måste vi svänga om och gå lite extra. När vi kom fram till caféet Pirttimäki hade vi redan gått 9 km. 

Vi åt hönssoppa och tog efterrätt på caféet. Vi ville ju ha både Runebergstårta OCH fastlagsbulle så vi tog en av vardera och delade dem. Så fick man båda :)

Det smakade som om allt var gjort på platsen (väldigt gott) och priset var fördelaktigt. Jag kan verkligen rekommendera stället.

Efter att vi suttit och vilat benen en stund så fick vi fortsätta tillbaka till svärföräldrarna och denna gång gick vi rätt så det blev bara 6,5 km för hemvägen. Som tur var.

Fastän jag går mycket normalt så kan det nog vara att detta äventyr kommer att kännas i fötterna imorgon...

Gubbens trädgård

Det finns ett alldeles underbart litet café i Norrköping som heter Gubbens trädgård.

Här var det härligt att äta kaka och dricka kaffe i lördags. Det var 28 grader utomhus, men i Gubbens Trädgård kunde vi sitta under stora lummiga träd och svalka oss.

Här fanns också ett litet loppis där jag köpte små glaskaraffer för små pengar. Jag bara måste ha dem. 

Först tänkte jag att de skall absolut stå i badrummet, fyllda med goda dofter. 

I verkligheten har de visserligen varit i matsalen/köket. Hur jag än googlar så hittar jag inget som liknar dessa. 

Om du vet vad dessa flaskor har haft för innehåll så dela gärna med dig infon :)

Nu är de i badrummet och doftar ros. Lilla fula grodan till höger har en funktion. 

I dens krona ställer jag mina ringar när jag behöver ta av dem. Då vet jag alltid var de finns.

En dag i Ekenäs

Idag susade vi iväg till Ekenäs med familjen och några goda kompisar.

Det var på mitt önskemål som vi åkte. Det är nämligen så att jag varje sommar bara måste få äta chokladkaka under blommande äppelträd på Café Gamla Stan :)

Äppelträden har snart blommat ut så jag fick lite eld i baken och frågade om vi inte kunde göra en dagsutfärd till Ekenäs, istället för Helsingfors. Som tur var de alla med på noterna :)

Det finns ju en risk att det inte blir sommar om jag inte får min chokladkaka under ett blommande äppelträd!

Nedan kommer lite bilder som jag knäppte med mobilen längs med dagen.

Café Gamla Stan.

Med de alldeles härliga äppelträden!

Min chokladkaka och Mannens citronkaka. 

En mysig gränd.

Ekenäs kyrka.

Förutom kaffe + kaka så åt vi en god lunch och hängde med barnet i sandlådan.

En rätt så härlig dag!

Dagsutfärd

Idag gjorde vi en spontan dagsutfärd till sommarstaden Ekenäs.

Min bror studerade där och nu står hans studielägenhet tom. Mina föräldrar har bestämt sig för att ha kvar den tills vidare i alla fall och den är verkligen bra att ha om man reser dit och behöver ett ställe att pausa på. 

Principen är att ingenting nytt får införskaffas till denna lägenhet. Det betyder bl.a. att alla möbler, kärl, handdukar, bestik och lakan är gammalt som någon av oss ägt eller fått ärva.  

Resultatet är en salig blandning Ikea, gamla varor och kära minnen.

Mina personliga favoriter är de vackra tavlorna som min farmor målat.

Båda tavlorna har varit hemma hos mig, men jag tyckte att de passar bättre i Ekenäs. Där har de målats och där hör de hemma.

Efter lunchen tog vi en promenad i det vackra, kyliga höstvädret och satte oss ner på café.

Härliga chokladbakelser och höstsol.

Kanske det var sista gången för i år som vi satt på terrass?

För första gången på länge har jag (än så länge i alla fall) ingen höstångest. Har inget behov av att äta magen full med barr och sova igenom vintern. Kan det bero på att jag är hemma med bebis? Att jag kan gå ut och gå när det är ljust? Svårt att säga, men det det känns bra.