Hurra för mars!

 Äntligen är februari bakom oss! 

Februari behandlade inte oss allt för väl, vi var ganska mycket sjuka. Som tur var sportlovsresan lyckad och ingen var sjuk då.

Många av barnen i Lillebrors klass hade influensan och även han fick den.

Han hade många dagar feber och hård huvudvärk. Teddy tröstar Lillebror som tar en tupplur i soffan.

Så vi har haft på snuva, feber och huvudvärk i vårat hus. 

Små utfärder har vi ändå hunnit med.

Vi var till Kopparnäs.

Vi åt matsäck där och kollade på de fina isflaken.

Förra veckoslutet var vi till vår egna stuga för första gången i år.

Barnen och Teddy lekte på isen nära stranden. 

På stugan är isen ännu ganska tjock.

Stugan var i prima skick och jag hittade inte en endaste en muslort, det var speciellt!

Nu längtar vi efter att kunna börja bada bastu där och ta oss ett dopp.

Feber i februari

 Det var ingen strålande start med februari.

Vi brukar ha en hel del sjukdomar i februari, förra året hade vi kräksjukan och i år hade varit en blandning av lite allt möjligt.

Lillebror fick en förfärlig öroninfektion. Han har nu ätit medicin i en vecka och har fortfarande lite konstig känsla i örat. Hunden fick diarré i fredags och har varit råddig i magen sen dess. Han har snart ätit upp sina mediciner så kanske det nu snart skulle hjälpa. Jag fick flunsa med feber så halva gänget har varit lite hängigt på sistone. Nu börjar det lätta som tur!

Då det inte finns så mycket bilder att visa åt er (har legat för det mesta i sängen eller soffan) så får ni se lite före och efter pälstrimnings bilder.

Här kommer före:

Och här kommer efter:

Det är ju så man knappt förstår att det är samma hund på bilderna.

Nu får vi hoppas att resten av familjen håller sig friska!

Hemmahäng

 Saker och ting har inte gått som på Strömsö denna vecka.

Lillebror vaknade på natten mellan måndag och tisdag med magont och ville sova bredvid mig. Några minuter senare hade vi spy-kaos hos oss. Tänk vad snabbt man reagerar när man hör någon må illa och hulka. Från att ha varit nästan i sömn så blev jag super allert och fångade Lillebror i famnen och rusade till toaletten. Bara någon liten skvätt hann komma på mig och lakanen. 

Han var ett ynkligt litet skutt hela tisdagen, men som tur är han i skick idag. Annat är det med Smulan, hon tog över stafettpinnen och började kräkas följande natt. Varför skall det alltid köra igång på natten? Hon fortsatte till kl.05.00 och kunde somna efter det.

Idag jobbade jag som vanligt, men på distans naturligtvis. Jag märkte nog att jag var lite trög i skallen efter två nätter av vakande.

En annan som tycker att det är tungt med ena massa liv på natten är katten. 

Hon är helt slut och vilar över allt på dagen.

Förstås håller hon sig nära oss. Här under matbordet när vi äter kvällsmat.

Nu håller vi tummar och tår att jag och Mannen klarar oss undan spysjukan.

Åtminstone har vi tvättar våra händer så att skinnet snart ramlar av.

En släng av flunsa

 Det har börjat cirkulera flunsor igen. Det gör det väl lite varje höst.

Jag drabbades av feber på veckoslutet och låg mest hela lördagen under ett varmt täcke. Jag var nog lite orolig över vad min rygg skulle säga av allt stillaliggande, men det blev inga besvär av det.

Jag delade dyna med katten Diana.

Resten av familjen var på vift så vi var hela dagen på tumis med katten. Underligt hur katten justerar sig till min energi. Diana som brukar fnatta omkring på morgonen och busa på, var helt lika slö som jag hela dagen. 

Nästa dag kändes det redan bättre och vi åkte över till stugan och snyggade till på gården/skogen. Vi tömde ett av skjulen så att vi kan flytta över veden dit. Veden ligger nu under några skrangliga plåttak så den konstruktionen skall vi riva och flytta veden till ett luftigt förråd närmare stugan.

Solig söndag

 Vilken vecka det har varit! 

Min rygg började trilskas för en vecka sedan, men har varit någolunda okej ända tills torsdag, då tyckte den att det räckte och hotade att lossna (kändes det som). Jag har också förr haft ont i ryggen, men nu blev det lite extra besvär då jag har varit fyra dagar ensam med barnen och dessutom med ett barn sjukt och jobb.

Smulan har haft så konstiga symptomer. Det började med huvudvärk och halsont, ingen snuva dock. Sen spydde hon en dag och följande gång ett dygn senare. I tre dagar gjorde jag koronatest på henne, men det visade varje gång negativt. 

En kombination av att ha super ont i ryggen och sitta och skura spyor från badrumsgolvet gjorde inte dagen till en hemskt mycket bättre. Smulan råkade träffa golv och väggar i ett skov av illamående. Som pricken på i:et får man trevliga soliga klättringsbilder av Mannen som har det kul. Bäst att inte svara på de meddelandena, man vet aldrig hurdant svar det blir :)

Den bästa dagen hittills är nog denna söndag, barnen är friska och pigga, nu på besök hos farmor och farfar och jag har förstått att ta maximal dos av värkmedicin och fått gå ut på promenad (det hjälper mot ryggont). 

Efter två dagar av regn så skiner solen och trädgården ser frisk ut.

Idag skall jag passa på och skörda lite rabarber.

Min mans syster man var en riktig galenpanna och sprang 167 km under veckoslutet. Fram och tillbaka Karhunkierros i Kuusamo. Det var en tävling med flera olika sträckor och han valde den längsta. 

Hans mål var 32 timmar och han klarade av det på 31 timmar och 58 minuter så han hade en bra gissning. Tänk att någon kan springa så länge i ett kör, helgalet och imponerande!

Ny ordning

 Smulan fick korona och hade en dag feber och huvudvärk, sen var den puts väck och hon var sitt pigga glada jag igen. Enligt de senaste rekommendationerna så skall man hållas i karantän i fem dagar trots att man är symptomfri så det blev hemmahäng för barnen. Lillebror skulle ha fått gå på dagis, men vi tänkte att han kan lika gärna vara hemma så får barnen sällskap av varandra. 

Mitt arbetsrum är i aulan mellan barnens sovrum. Det fungerar inte så bra när båda barnen är hemma så vi bytte rum med Lillebror. Jag flyttade över mina grejer till hans lilla rum och fick en dörr att stänga.

Jag börjar arbetsdagen klockan 7 när det är mörkt ute. Det är härligt att följa med hur himlen byter färg under morgonens timmar.

Denna bild är tagen genom Lillebrors fönster, där jag nu har min arbetsplats.

Lillebrors grejer flyttade vi ut i aulan och han har verkligen tagit allt ut av det!

Var evigaste en leksak som han äger har han tagit fram och strösslat i aulan. Här finns det plats att leka. Kreativiteten flödar i lekarna och det blir bara stökigare för var dag. Men eftersom både Mannen och jag jobbar så låter vi dem leka och stöka till det. Bara barnen hålls nöjda och glada så kommer vi alla lättare undan :)

Julen smyger sig sakta mot oss

 På söndag har vi första advent. Då får man väl gå lite loss med juldekorationer?

Jag har hela familjen i flunsa för tillfället (jag är tillsvidare i skick). De har degat hemma i tre dagar nu. De hostar och snörvlar så det är nog konstigt om jag inte får båbban, jag är en riktigt bacill-magnet. 

För att pigga upp dem lite så pyntade vi med julstjärnor i fönstren igår. 

Idag fick Smulan köra igång med julkorten och rita sådana. Hon har en ganska stark pyssel-iver nu när hon har varit flera dagar hemma. Tur nog så har barnet lekt bra tillsammans. Då det är brist på kompisar så är man väl tvungen att leka tillsammans. De har fixat svärd av paff och tejp och leker ninjor nu i denna stund.

På bilden ovan ser ni en seg klematis. 

Den var i somras i en kruka utan hål i botten. Det regnade ett slag alldeles förfärligt mycket och krukan svämmade över. Jag tömde krukan med den obetydliga klematisen vid tallen. 

Till min stora förvåning började den växa där och slog ut i blom! Så där fin är den i november. Hel konstigt!

Hemmahäng

 På veckoslutet fick både Mannen och Smulan snuva och de har varit lite täppta efter det också. Ingen corona, bara vanlig flunssa. Lillebror stannade också hemma, det är så noga nu då ingen vill ha minsta lilla snuva. Lillebror är i skick som tur :) De har haft roliga lekar ihop, de hittade bl.a. på att flytta in i städskrubben och leka att det är en tåghytt. Vi har spelat Afrikas stjärna varje dag och Lillebror har vunnit! Han har haft en hiskelig tur! Jag är ganska imponerad över hur han har orkat koncentrera sig så bra på att sitta stilla och spela enligt rätta regler. Han räknar tärningen och flyttar pjäser hur smidigt som helst

Eftersom Smulan varit snuvig så har det tyvärr blivit ganska mycket program med lågt tempo. Frustrerande för 3-åriga Lillebror som har spring i benen. Han älskar att dansa så det har vi gjort en hel del, men inga långa utepromenader och parkhäng.

Lite mera tv än normalt. Katten har snappat upp lugna tempot.

Imorgon återgår vi till normal vardag igen, som det nu ser ut så är Smulan helt i skick. Lillebror tyckte att han inte vill till dagis. Det blir så ofta om han är en lägre tid hemma, att det blir svårt att återgå till dagis. MEN sedan när han varit där första dagen så är det hur roligt som helst! Han pratar glatt om vem alla han lekt med, vad han ätit och vem som var på plats mm. Han var senast väldigt saknad av en av sina bästa vänner. Vännen sa till mig genast när jag öppnade porten till dagisgården "Jag tycker så om Lillebror", han springer så bra och kan fixa saker, han fixade min cykel". När vi gick så ropade vännen "Hejdå Lillebror, jag tycker om dig". Lillebror svarade: jaaa...det har du sagt många gånger...jag tycker om dig också, hejdå! " Så sött!

Koronatestade

 Vi var nästan alla en sväng på coronatest, jag för säkerhets skull, Mannen för att han kände sig hängig och Smulan för att hon hade snuva i fredags. Lillebror hade inget fel så han lät bli att testa sig.

Saken är den att när vi var till Luosto så rörde sig där en person som hade corona. Vi var nästan hela Lapplands vistelsen på vår stuga, utomhus och en sväng till ametistgruvan (inga andra deltagare). Vi var dock till Luosto där Smulan provade åka slalom för första gången. Backen var tom så hon fick åka i lugn och ro och på cafét var vi en sväng för att hyra och returnera utrustningen.

I nyheterna stod det sedan några dagar senare att en (eller flera) med smittan hade rört sig i Luosto och på cafét precis den tiden vi var där. Det enda stället vi besökte där det fanns andra. Vi vuxna hade munskydd, men lite nojig blev jag! 

Så när Smulan fick snuva så testades vi och alla fick negativa resultat. Det var bara en vanlig snuva :) 

Det måste jag nog säga att antingen har de blivit mycket duktigare på att utföra coronatest eller så stuvar de inte pinnen så djupt in i näsan mera för att det tog inte alls sjukt. När jag testades med Smulan för första gången förra årets sommar så var det som om de petade ner en chili i näsan på en. Det sved och brände alldeles förfärlig och Smulan vrålade i panik. 

Hon var såklart orolig för testet men blev glatt överraskad då de inte tog alls sjukt!

Nu undrar jag hur sportlovet kommer att inverka på pandemin. Vi var nästan ensamma förra veckan i Lappland och ändå råkade vi vara på ett ställe där en med corona hade rört sig. Hur blir det när halva Finland är i rörelse och samlas på samma ställen?

Första februari

Idag har vi februari och fortfarande ingen snö här i södra Finland. Konstigt.

Dessutom har jag och Smulan fått "påsk-känslor", det känns mera som mars. Jag fick lust att pynta i pastell och gult och ta bort julbelysningen inomhus.

Förutom påsk känslor så har Lillebror fått en dunderförkylning. Han har haft slemmig hosta i en vecka och igår berättade han på natten att det gör ont i högra örat. Vi visade upp det hos läkaren igår och kom hem med en kass full av preparat. 

Han har öroninfektion som behöver en veckas antibiotikakur, mjölksyrebakterier, inhalator och burana. Nu skall vi få örat bra och slemmet från lungorna. Stackars pojk! Idag var han som tur mycket gladare när vi startade kuren igår. Barn är så sega så jag förstod inte ens att han hade sjukt när han var bara allmänt irriterad och hostig. Först när han kunde säga vad som var fel så ringde mina varningsklockor och vi bokade tid till läkaren. 

Smulan ritade en teckning åt mig. Här sitter jag i min pyjamas (stjärnor på byxorna och färger på t-skjortan) vid datorn. Väldigt lik mig tycker jag :)

Smulan vill leka HELA tiden och idag har vi haft tur då grannpojken kom och hämtade henne ut för att leka. Efter lunchen for hon och klättra till BK Espoo och hittade inom 5 minuter en ny kompis som hon lekte med i tre timmar! Kompisarna blir tydligt viktigare för varje år.

Semesterveckan hemma

Denna vecka har vi hängt hemma, eller jag och Lillebror i alla fall. 

Smulan och Mannen har varit på kalas och klättrat :)

Jag har varit snorig sedan vi kom hem från Sverige och Lillebror är hängig, säger att han har pipi och vill vara i famnen. Jag är nästan säker på att han håller på att få tänder. Han gräver i munnen och visar att det är sjukt där. Han har också dreglat i mängder så jag kan tänka mig att kindtänderna snart sticker fram.

Han vill ha tutten (napp i Sverige) i munnen och sin älskilingskanin "pupu" i handen.

Hela denna vecka har han haft dem och får han inte så gråter han. Jag känner att när han är lite sjuk så är det bäst att han får ha dem, om det känns bättre för honom då.

Vi lånade Bamses mellanmålsbok från bibban och testar recept. Här steker vi spenatplättar med Lillebror. De var goda tyckte barnen och jag tycker att det är roligt att få inspiration till mellanmål, det blir annars lätt samma sak. 

Smulan och jag har ritat en hel del. Jag ritar snabbt konturerna på någon figur och barnet färglägger. 

Det är en grej jag också gärna gör. Det är också tacksamt att jag bara kan snabbt krafsa ihop en bild och Smulan är hur nöjd som helst.

Nu beställer hon ganska mycket älvor och flickor med klänning av mig.

Vädret har varit lite svalare denna vecka och vi har orkat fixa mera här hemma. Vi har grävt i trädgården, rensat ogräs och håller på att fixa en gångväg bakom garaget. Roligt när det går undan!

Veckoslutet är reserverat för kalas, ett på lördag och ett på söndag. 

Det blir ett 60-års kalas och ett 4-års kalas så jag har på känn att de kan bli väldigt olika kalas :)

Det går inte alltid som planerat

Det blev en lite annorlunda vecka än vad vi planerat.

Smulan fick magknip på onsdagkväll och blev hemma från dagis på torsdag.

Jag ville inte ta risken att det är någon magbåbba som besvärar henne.

Torsdag gick ända till halva dagen utan magknip och sedan fortsatte det igen. På natten spydde hon, eländes elände! Inte klarade vi av mars utan magsjuka denna gång heller.

Är man sjuk så är man sjuk. Tajmingen var kanske inte den bästa dock.

Vi skulle ha haft mummi och vaari hos oss på fredag och passa barnen. Vi skulle med Mannen ha farit på tumis ut och äta (har presentkort som går ut 30.3) och sedan övernatt på hotell. 

Jag skulle ha varit för första gången en natt utan Lillebror. 

Jag ringde runt hela morgonen och försökte fixa. Resultatet blev bra i alla fall trots små missöden. 

Gåvokortet till restaurangen förlängde de till sista april och barnvakterna tog hotellnatten (den fick vi inte mera pengarna tillbaks på när vi skulle annullera). 

Så mummi och vaari fick sova på fem stjärnors hotell i stället för att passa Smulan och Lillebror ;) Haha! Så kan det gå! De lovade att bjussa oss på hotell nästa gång.

Hur som helst så var gårdagen alldeles strålande. Riktigt vårväder!

Snön har smultit bra här hos oss och barnen och jag undersökte gården och bergen.

Smulan hittade åtta stycken nyckelpigor och så såg vi en citronfjäril. Nu redan!

Vi bakade semlor på batat och gröt som blivit över.

Härligt med vårväder! Nu blev jag sugen på att påskpynta och putsa upp cykeln :)

Mars

Mars har börjat lite snuvigt och hostigt i vårt hushåll.

Först drabbades Lillebror och nu hostar Smulan. Hoppas att det går snabbt om.

Smulan har varit inomhus hela veckoslutet och det har varit förvånandsvärt lätt att hitta på program.

Vi har bakat med trolldeg.

Låtsas mat till lekköket.

Vi har lekt en hel del med Barbien, ritat, gjort armband, läst böcker och tittat på en Disneyfilm om Rapunzel. Den toppar för tillfället med Frozen!

Jag har en Barbie från 90-talet med extra långt hår så hon har fått agera Rapunzel i alla Smulans Barbielekar :)

Av så mycket inomhustid så har jag fått massvis med inspiration, denna gång till arbetsrummet. Nu blir det färggrannt skall ni få se (lite senare :)). 

Som tur har jag bokat promenadträff idag så jag får lite frisk luft med trevligt sällskap.

Hej mars trevligt att ses! Obs. inga magbåbbor åt oss tack!

Vårkänslor och flunssa

Lillebror har drabbats av flunssa för andra gången i år. 

Inte rättvist när man är så liten!

Han snorar och hostar alldeles förskräckligt. Nätterna är hackiga och han är ganska trött.

En vilopaus på högen av överkast och dynor.

Hoppas att flunssan snabbt går om. Februari har med sig båbbor ser det ut som. 

Jag har tagit som vana att läsa gamla blogg uppdateringar jag gjort för inkommande månad. Nu läste jag igenom mars för alla år jag bloggat. Oroväckande nog så har vi varje år haft spysjuka/matförgiftning i mars! Kanske mars 2019 inte har med sig kräksjuka (håller tummarna).

Sedan till vårkänslorna. Vår gård som sluttar mot söder har skakat av sig massor med snö och is. Helt otroligt med tanke på hur mycket snö vi haft i vinter. 

Varma solen gar gjort att snön rinner bort med fart. Några dagar skall det ännu vara plus (6 grader) så kanske vi snart har hela terassen fram ur snön.

Fyra odlingslådor ligger med grönt i sig. 

Det ser ut som om samma planta (ogräs/ört) är planterade i dem.

Vad kan det vara?

Jag tycker att det påminner lite om oregano, men det kan det inte vara för att stjälkarna är inte tillräckligt träiga. 

Kanske jag måste vänta och se före jag river bort det i vår och planterar eget...

Förlängt veckoslut

Det blev en hemma dag idag för hela gänget så det känns lite som söndag.

Igår på brorsdotterns födelsedagskalas sade Smulan att hon hade väldigt ont i örat. 

Tur att vi var i rätt sällskap för att tre läkare kollade i hennes öron på kalaset och konstaterade att det är infekterat.

Går det inte om så blir det en kur, får se hur det är imorgon. 

Vi bestämde att vara hemma idag för säkerhets skull fastän hon inte hade så ont. Men man vet ju aldrig om det blir sjukt.

Vi bakade semlor.

Mumsiga morotssemlor. De blev extra saftiga, kanske för att jag hällde i gårdagens gröt i degen.

Barnen orkar baka jätte fint bara de får varsin degklump, en kavel (vad man än bakar så är en brödkavel bra) och mjöl.

Smulan gjorde en pizzasemla.

Pizzasemla längst till vänster. Hon rev ost på, mums!

Mannen kände sig inte så bra så han jobbade hemifrån idag. När Lillebror snarkade på så var jag och Smulan ute och leta efter istappar. De skulle vi inte ha kunnat göra om inte Mannen skulle ha varit hemma och "vaktat" Lillebrors sömn.

Långa fina istappar.

Före vi gick in så klättrade vi i berg och gungade i repet.

Att förra ägaren skulle lämna repet kvar i tallen var Smulans högsta önskemål när vi köpte huset. 

De gick med på det utan att blinka :)

Nya barnsjukhuset

Idag fick vi bekanta oss med det nya barnsjukhuset i Mejlans.

Det öppnade idag kl.08.00 och vi var där ca kl.09:30.

Lillebrors operationssår ser riktigt bra ut, men han har haft väldigt sjukt.

När vi ringde igår och frågade om saken så sa de att vi skall komma och visa upp honom.

Mofa hade en ledig dag och följde med som stöd åt mig och Lillebror, tack <3

Vi blev väl omhändertagna. Snabbt fick vi gå på tester och snabbt kom vi vidare.

Lillebror fick både burana och panadol sen blev det ultra, blodprov och undersökning.

Lillebror provkör bilarna i väntrummet.

Värdena var bra som tur! Det hade samlats vätska och han hade blåmärken, men de hade med operationen att göra. Det som vi fick till hemläxa var att ta ett kisiprov och föra in det till laboratoriet så ringer de oss i slutet av veckan.

Får se hur det lyckas. Jag får nog ge massor att dricka åt honom och springa efter rumpnissen med provburken :D

Lillebror fick inte äta idag heller så han var inte den gladaste gossen. Som tur såg han till att dockan fick mat i alla fall.

När de gav oss lov att äta så sög han rekordsnabbt i sig en smoothie och vatten på så att vi skulle klara oss hem.

Tung dag, men fint att det inte var någonting allvarligt!

Operationen avklarad

Huh, vilken tung dag!

Idag var vi på Lillebrors bråckoperation till Barnkliniken. Vi var av de sista som opererades på gamla adressen, nästa vecka gäller det nya barnsjukhuset.

Han fick äta frukost senast kl.6:30 och operationen körde igång kl.14:45 så han var vrålhungrig! Hemma pekade han på kylskåpet och sin matstol, smackade med munnen och grät. Det var nog ganska hemskt när man inte än kunde förklara åt honom varför han inte får mat.

På barnkliniken lekte han med alla saker han hittade.

Man skulle ha fått ta hem av dem också för att de tömmer utrymmena. Vi tog hem två mjukisar, en åt Lillebror och en åt Smulan.

De var sena i tidtabellen och eftersom vi var av de sista så skulle vi ha ramlat bort, MEN de tyckte att vi var akuta så de fixade det med ändringar. Tack <3

Det skulle ha varit extra tungt att behövt åka hem utan operationen.

Jag var med Lillebror i operationssalen och det blev en hel del vrål. De försökte först sticka en kanyl i handen, men det lyckades inte så han fick andas in medicinen. 

Hela dagen har jag gått och varit nervös, sen var jag också hungrig då jag inte ville äta framför Lillebror och sedan när jag lämnade en sovande Lillebror (som före det vrålade i panik) på operationsbordet så blev det lite för mycket. Tårarna brann under ögonlocken när jag gick ensam tillbaka till väntrummet. 

Vilken lättnad det var när en sköterska en timme senare hämtade honom i famnen åt mig. Han vägrade ligga i sängen. Lite yr var han till en början, men snabbt skulle han iväg och ville ha MAT!

Så han drack i ett andetag 2 dl mjölk, en stor juggi och en smoothie. Sedan skulle han leka och traska runt i väntrummet (lite vingligt fortfarande).  I väntrummet hade vi två andra äldre pojkar som var i helt annat skick. De var kanske 5 år och 11 år. De låg länge i sängarna och ville verkligen inte äta och dricka för de mådde illa. Kanske de små fixar operationer lättare?

Skönt att vara hemma och lite nervöst är det i några veckor när vi får ta hand om såret och kolla att det läker bra. Härligt att operationen är avklarad och att den gick bra!

Bråkande bråck

Vilket elände det har varit med Lillebrors ljumskbråck!

Nu har han haft det i tre veckor och två gånger har vi måsta åka in till barnjouren.

Sjunker inte bråcket tillbaka in, utan blir hårt och sjukt så skall vi genast åka in. 

Det gjorde vi förra veckans torsdag. Vi tog Smulan också med (vi kunde inte lämna henne ensam hemma såklart). Fastän vi togs emot som brådskande så tog det ändå tre timmar.

Lillebror blev fick Burana och Panadol, kallt på bråcket och sedan tryckte en kirurg in det. Fastän han hade fått smärtstillande så vrålade han av smärta och skakade när hon tryckte in det. Efteråt hängde han fast i mig så att ingen av personalen skulle röra vid honom mer.

Igår, 6 dagar senare blev det så illa igen att vi åkte in på kvällen till jouren. Här hemma hade vi redan gett smärtstillande och försökt lugna ner honom och sedan trycka in den. Det var så hemskt! 

Jag tänkte till slut börja gråta själv när jag måste tortera honom så utan att få in den. 

När vi kom till jouren och hade suttit där i 15 minuter så slutade han mitt i allt att gråta och pekade på fiskarna. Jag kollade ljumsken och bråcket hade gått in av sig själv. Vilken lättnad!

Vi kunde ändå inte åka hem för att bara en kirurg kunde släppa hem oss så vi blev och vänta på henne.

Fastän klockan var 22 så skurrade Lillebror med alla bilar han hittade och tittade på fiskarna. Han hade ju gått miste om många timmars lek när han hade så sjukt. Så smackade han med munnen och visade att nu var han hungrig också.

Kirurgen kollade att det såg bra ut igen och sade att nästa gång om det händer skall vi igen åka in och de försöker flytta framåt på operationen (den är om en månad). 

Hemskt besvär och jag hoppas att vi skulle få det snabbare fixat. Jag har stress varje gång bråcket ploppar fram (ca 5 ggr/dag) att jag inte lyckas få in det.

Igår kunde mommo och mofa komma till oss på kort varsel och natta Smulan. Super tack till er! Smulan var super bussig senast på jouren och väntade fint, men tungt är det. Speciellt när sovdags har redan gått. 

Bråck

Lillemannen hade mitt i allt en stor knöl vid ljumsken. Den försvann och kom tillbaka. 

Idag var han en sväng till barnläkaren och vi fick veta att Lillebror har bråck.

Eländes elände!

Det går inte om av sig självt så det måste opereras. Vi fick remiss och fick ställa oss i kö för operation. Så orättvist att en så liten måste opereras, nyss ett år fylld. 

En nöjd liten man.

Börjar bråcket värka och blir sjukt så måste vi åka in genast. Nu skrattar han bara när jag klämmer på honom så det finns ingen orsak till oro.

Idag fick jag lite simtid när resten av gänget var på vift.

Jag cyklade över till Meiko för att simma. Det var väldigt varmt vatten, säkert lika varmt som luften (27 grader). 

Efter att jag cyklat hem så var jag nog svettigare än när jag for :)

Jumpsuit, bula och jordgubbar

Det har känts som om det var fredag idag, fastän det bara är torsdag. 

Måndagen började med att jag blev skitskraj! Då märkte jag när vi lekte att Lillebror har en enorm knöl i huvudet, mjuk och stor som en halv tennisboll. Vi rusade till läkaren som menade att det är en bula som kommer att försvinna. Jag antog att han fick den när han ramlade från soffan i fredags, men jag kunde inte fatta hur jag inte hade märkt den på veckolutet. När jag kollade på bilder från veckoslutet fick jag bekräftat att han inte hade den då. Mysterium...

Sen blev veckan bättre fastän Lillebror fortfarande har en 7 cm stor bula i huvudet.

Jag har spenderat pengar på plantor och mylla och mellan varven petat ner dem i jorden (jep, det kommer bilder i ngt skede).

Vi har ätit kopiösa mänger jordgubbar. Jag räknade till 1kg/dag.

När lådan inte är full med barnahänder så försöker jag hinna fylla frysen med jordgubbar.

Vi var på ett fartfyllt tre-års kalas. Smulan och kalasnissen är jätte goda kompisar och öppnade presenter tillsammans. Av oss fick han en drake, den kommer hoppeligen ofta i användning på blåsiga Drumsö. Lillebror umgicks med en 8 månaders bebis. De satt på golvet och gnagade på presentpapper och lekte med bilar.

Idag överraskade Smulan mig när vi var en sväng till Lidl. Hon orkade gå hela vägen hem (1,5 km) utan att knarra! Jag vet att hon orkar cykla långa vägar, men att hon nu också orkar gå är super skoj! 

Vi var till Lidl för att köpa mera jumpsuits åt henne.

Hon har en fas nu där hon hatar byxor som inte sitter bra. Gissa om jag blev glad när jag hittade denna?! Här rutschar inga byxor neråt när de sitter fast i en övredel. Hon älskar den! Eftersom de byter sortiment ofta i Lidl så passade jag på och köpte två stycken. Jag köpte faktiskt en åt mig också, den är så skön :) Jag har en gång tidigare ägt en jumpsuit och det var när jag var 11 år. Den fick jag av min kusin och hennes mamma. Jag vägrade använda något annat den sommaren och hösten.